Alkohol - den skadliga njutningen
Alla som arbetar med att hjälpa människor ur skadligt bruk och beroenden har stor kännedom om riskerna och skadorna av alkohol. I höstas presenterade Socialstyrelsen en uppdatering av riktlinjer för gränsvärden av riskbruk. I dessa nya riktlinjer anges ingen nedre gräns för när alkohol inte kan vara skadligt. Vad innebär detta? Hur mycket dricker vi och hur ska konsumtionen kunna minska? Vilka är de positiva aspekterna av alkohol? Dessa frågor vill vi diskutera i detta nyhetsbrev.
Den skadliga njutningen
Att diskutera positiva konsekvenser av alkohol är komplicerat eftersom alkohol-konsumtion oftast förknippas med negativa effekter på hälsa och relationer. Men alkohol som humörhöjare och njutning vid fester, måltider och andra sociala sammanhang är djupt integrerat i vår kultur och har så varit under historiens gång. Religionsforskaren och filosofen Edward Slingerland visar i sin bok "Drunk: how we sipped, danced and stumbled our way to civilization" (2021) att alkoholrus påverkar hjärnan så att vuxna blir mer kreativa likt barn och får svårare att ljuga. Alkoholen bygger då förtroende mellan människor, enligt Slingerland, på kort sikt minskar också alkohol stress och ångest. De fördelarna var avgörande för att människor skulle våga lita på främlingar och bygga en civilisation, enligt Slingerland. Baksidan påpekar han är risken för att bli sjuk och beroende
Men det kostar på
Ser man till de skador som alkoholen orsakar, för hälsan, relationer och för samhället så är kostnaderna ansenliga. En studie beställd av Systembolaget som genomförts av Ramboll Management Consulting AB (Alkoholens samhällsekonomiska konsekvenser, juni 2019.) visar att alkoholkonsumtionen kostade samhället 103 miljarder kronor under 2017.
Edward Slingerland visar med hjälp av bevis från arkeologi, historia, kognitiv neurovetenskap, psykofarmakologi, socialpsykologi, litteratur och genetik att vår smak för kemiska berusningsmedel inte är ett evolutionärt misstag, som ofta hävdats. Faktum är att berusning hjälper till att lösa ett antal utpräglat mänskliga utmaningar: att öka kreativiteten, lindra stress, bygga förtroende och åstadkomma innovationer och utveckling. Han visar att vår önskan att berusa oss varit en förutsättning för utveckling av civilisationer. Här är några positiva aspekter.
• Alkohol kan göra det lättare att slappna av, socialisera och interagera med andra. Många upplever att de blir mer avslappnade och mindre blyga i olika situationer efter att ha druckit alkohol i måttliga mängder
• För vissa kan en måttlig mängd alkohol lindra stress och ångest på kort sikt. Det kan bidra till avkoppling och att släppa på spänningar
• En del konstnärer och kreatörer rapporterar att en måttlig mängd alkohol kan stimulera kreativitet och minska hämningar, dock i små eller måttliga mängder
• Alkoholbranschen omsätter stora belopp som genererar arbetstillfällen inom tillverkning, distribution och försäljning. Vin-, öl- och spritprovningsturer bidrar till turismen i många regioner, vilket gynnar lokala ekonomier
Först var alkohol skadligt, därefter nyttigt och sen skadligt igen.
Alkoholens skadeverkningar har länge varit kända och mycket elände i befolkningen har haft skadligt bruk som gemensam nämnare genom historien. Under slutet av 1800-talet söps det ordentligt och det var ett stort samhällsproblem. Nykterhetsrörelsen m. fl. drev på en starkare reglering av alkoholen och 1919 infördes motboken för att begränsa konsumtionen. 1922 hölls en folkomröstning om ett alkoholförbud och Nej-sidan vann med 51% av rösterna mot Ja-sidans 49%. Så det var inte långt från ett förbud mot alkohol. Om inte kvinnor fått rösträtt året innan hade Nej-sidan haft en större majoritet. Troligen på grund av att många kvinnor drabbades av männens skadliga bruk och var mer positiva till ett förbud.
Politiken med motbok hölls fast fram till 1955 då den avskaffades. Ungefär samtidigt slogs en rad lokala systembolag samman till ett enda rikstäckande företag (1954) med ensamrätten till all handel med sprit, vin och starköl, Systembolaget.
Under 60- och 70-talen växte en ny ungdomsgeneration upp, 40-talisterna, som hade en liberal syn på såväl sex som droger. Bruket av droger var inte kriminellt och skadligt bruk av både alkohol och andra droger ökade.
Under 80- och 90-talen som var avregleringarnas tid började alkoholkonsumtion bli allt vanligare inslag i media, inte minst i filmer och tv-serier. En tid av stränga restriktioner började luckras upp och när vi gick med i EU 1995 och nya generösare införselregler genomfördes ökade alkoholkonsumtionen.
Under denna tid skrevs det mycket i media om alkoholens positiva effekter. Ett stort antal internationella studier visade på alkoholens positiva effekter för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar och att ett måttligt intag av alkohol även förebyggde cancer och demens. En artikel i Dagens Nyheter 2002 slog till och med fast att: ”Det är farligt att inte dricka alkohol och att helnykterhet står numera på listan över riskfaktorer för hjärtsjukdomar och slaganfall.” Skriverierna hade sitt ursprung i epidemiologiska studier som jämförde normaldrickare med nykterister där det visade sig att dödligheten var lägre hos dem som drack, inte bara i hjärt- och kärlsjukdomar utan även dödligheten i stort. De rapporterna påverkade råden till invånarna kring alkoholkonsumtion i flera länder. Till exempel fick man veta att två, tre drinkar om dagen var helt ok utan att gränsen för riskbruk överskreds.
Det var svårt att vara kritisk till och varna för alkoholens skadeverkningar under denna tid. Men många av studierna fick senare skarp kritik för att inte varit av någon vidare kvalitet och de stirrade sig blinda enbart på hjärt- och kärlsjukdomar. Studierna bortsåg från att olika typer av cancer som tarm- strup- och levercancer kan orsakas redan av måttliga mängder alkohol och att även blodtrycket stiger med förhöjd risk för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Allt detta kände man antingen inte till vid tiden eller tog ingen hänsyn till.
Peter Allebeck, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutet och alkohol-forskaren Sven Andreasson gav 2005 ut en kunskapsöversikt; Alkohol som medicin fungerar dåligt. I den framkom att alkoholens positiva hälsoeffekter var starkt överdrivna och att det inte alls fanns någon anledning att ändra på några allmänna rekommendationer.
Hur mycket dricker vi då?
I Sverige beräknas varje invånare från 15 år och uppåt dricka 8,8 liter ren alkohol per år.
Ungefär 81 procent av befolkningen som är 16–84 år har druckit alkohol någon gång under de senaste 12 månaderna. Något färre kvinnor (79 procent) uppger att de druckit alkohol jämfört med män (83 procent). Över tid har andelen konsumenter minskat, mellan 2004 och 2022 minskade andelen från 87 till 81 procent.
Köp av alkohol, 15 år och äldre, omräknat i liter ren alkohol, 2001-2022.
Hur många uppger att de har ett riskbruk?
Sammanfattningsvis kan man konstatera att riskkonsumtionen har minskat något under perioden 2006 – 2022 totalt sett. Minskningen är tydligast bland de yngre, 16-29, generellt har män minskat sin riskkonsumtion. Andelen av befolkningen som uppger att de har en riskkonsumtion av alkohol uppgår till 16%. De som ökat sin riskkonsumtion är framför allt kvinnor. Eftersom män dricker mer alkohol än kvinnor har det lett till att skillnaderna mellan könen har minskat.
Figur 2. Andel (procent) i befolkningen 16-84 år som uppgav en riskkonsumtion av alkohol perioden 2006–2022, uppdelat på kön.
Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten.
Vad kostar alkoholkonsumtionen samhället?
En studie beställd av Systembolaget som genomförts av Ramboll Management Consulting AB (Alkoholens samhällsekonomiska konsekvenser, juni 2019.) visar att alkoholkonsumtionen kostade samhället 103 miljarder kronor under 2017. På samhällsnivå kan skadligt alkoholbruk leda till en belastning på sjukvårdssystemet, ökad kriminalitet, trafikolyckor och produktivitetsförluster på arbetsplatsen. Detta innebär att kostnaderna för alkoholrelaterade skador och sjukdomar är betydande för samhället som helhet.
.
Kostnaderna i beräkningen består dels av:
• Direkta kostnader som utgifter för sjukvård och rättsväsende 25,2 miljarder (24%)
• Indirekta kostnader som produktionsbortfall 35,1 miljarder kronor (34%)
• Immateriella kostnaderna för hälsoförluster som orsakas av alkoholkonsumtion beräknades vara 43,1 miljarder kronor (42%)
Av detta är det lätt att dra slutsatsen att det är lönsamt för samhället att hjälpa människor att komma ur sitt skadliga bruk eller beroende. Samtidigt blir det också viktigare att göra så att färre börjar dricka alkohol i unga år. Om trenden där allt fler unga avstår alkohol håller i sig kommer den totala alkoholkonsumtionen på sikt att minska och därmed färre som utvecklar ett riskbruk.
Socialstyrelsens nya riktlinjer
De nya riktlinjerna angående gränsen för riskbruk är av stor betydelse för både individers hälsa och för samhället som helhet. Senare tids forskning visar att många sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes etc. har ett tydligt samband med alkoholkonsumtion även i små mängder. Med en ökad förståelse för riskerna med alkoholkonsumtion och de potentiella konsekvenserna av skadligt bruk, strävar Socialstyrelsen efter att främja hälsa och minska skador. Så här lyder de nya riktlinjerna som riktar sig till hälso- och sjukvården kring när vården bör erbjuda stöd till personer med riskbruk av alkohol:
• Gränsen för män sänks, så att stöd bör erbjudas till den som dricker 10 standardglas eller mer per vecka. För kvinnor är riskbruksgränsen densamma som för män, också 10 standardglas, och ligger kvar på samma nivå som tidigare. Ett standardglas innehåller 12 gram ren alkohol och motsvarar exempelvis 33 cl starköl, 12-15 cl vin eller knappt 4 cl sprit.
• Som riskbruk räknas också intensivkonsumtion. Det definieras som 4 standardglas eller mer vid samma tillfälle, för både män och kvinnor, en gång i månaden eller oftare”.
• En annan viktig slutsats i arbetet är att det inte går att ange en gräns för när alkoholkonsumtion är riskfri
Förbättring av hälsa och minskning av risker
Genom att fastställa tydliga riktlinjer för skadligt alkoholbruk och lyfta fram riskerna med överdriven konsumtion, syftar Socialstyrelsen till att främja hälsa och minska skador. Riktlinjerna ger individer och hälso- och sjukvårdspersonal viktig information och vägledning för att fatta informerade beslut kring alkoholkonsumtion.
För att förbättra hälsan och minska riskerna associerade med alkoholbruk är det också viktigt att erbjuda stöd och behandling till personer som lider av alkoholrelaterade problem. Det handlar om tillgång till rådgivning, stödgrupper, medicinsk behandling samt psykoterapeutisk behandling. De uppdaterade riktlinjerna för skadligt alkoholbruk markerar ett viktigt steg mot att främja hälsa och minska risker i samhället. Genom att erbjuda tydlig vägledning och information om de potentiella konsekvenserna av överdriven alkoholkonsumtion, hoppas man kunna minska skadorna och förbättra livskvaliteten för människor i Sverige.
Tips på länkar:
https://www.svtplay.se/alkoholexperimenten
https://www.can.se/publikationer/sjalvrapporterade-alkoholvanor-i-sverige-2004-2022/
https://www.can.se/publikationer/alkoholkonsumtionen-i-sverige-2001-2022/
