Ökad digitalisering leder till ökade digitala förväntningar. Beroende- och missbruksvården bör därför följa med i övriga samhällets utveckling. Genom att möjliggöra behandling där kunskap, metoder och verktyg motsvarar patienters förväntan främjar man en utveckling som ser till såväl patient som vårdpersonals behov.
Redan 2019 visade Vårdrapporten, en studie gjord av Grant Thornton, att över 60 procent av Sveriges befolkning ställer sig positiva till digital vård. Under Coronapandemin har vi sett exempel på hur digitala metoder och verktyg kan användas för att underlätta och stötta samhällskritiska funktioner – inte minst inom primärvården. I takt med ökad digitalisering i samhället infinner sig en förväntan av digital tillgänglighet och närvaro som för många utgör en trygghet. För att tillgodose befolkningens förväntningar behöver vi därför möjliggöra en struktur som tillåter beroende- och missbruksvården att ta del av de kostnadseffektiva och behandlingsutvecklande fördelar som digitala verktyg och metoder medför. Att integrera digitala vårdmetoder i HVB-boendes dagliga vård har redan visat sig uppskattat, något som en deltagare i en intervjustudie vi utförde belyser;
”Jag tycker det är bra. Jag hade inga jättehöga förväntningar men jag har verkligen blivit positivt överraskad av den digitala behandlingen. För mig som haft återfallsprevention tidigare är det en helt ny grej, men det har fungerat väldigt bra. Det känns framförallt mer naturligt än jag trodde.”
Kostnadseffektiv och flexibel vård erbjuder nya möjligheter
Digitala verktyg ökar tillgängligheten till vård och sänker trösklarna så att fler kan söka hjälp. Genom att tjänsten varken är fäst vid- eller synonymt med en specifik plats uppstår nya möjligheter i såväl behandling som implementation. En digitaliserad beroendevård möjliggör en tillgänglighet som i många fall kan vara skillnaden mellan återfall och fortsatt behandling. Att vid akutbehov snabbt komma i kontakt med vårdpersonal blir både en trygghet för patienter, och en möjlighet för vårdpersonal.
Den digitala behandlingens mångsidighet och flexibilitet ökar förutsättningarna att snabbt komma i behandling vilket i sin tur bidrar till minskade vårdköer. Patienter med samsjuklighet kan enklare koordineras och få rätt hjälp vid rätt tillfälle i stället för att hamna i en omständlig situation som leder till en längre, mer kostsam och riskfylld process. Genom att få tillgång till vård i ett tidigare stadie, motverkar man utvecklingen av vidare depression och ett sämre mående. Digital behandling kan både användas innan man skrivs in på en platsspecifik behandling eller efter avslutad vistelse på HVB-hem. En digital behandling kan både stå för sig själv och komplettera eller förlänga en fysisk placering.
Dygnskostnaden för digital behandling är endast en tredjedel av vad det kostar för heldygnsvård på ett HVB-hem. Enligt Socialstyrelsen återinskrivs 45% av alla narkotikarelaterade diagnoser i heldygnsvård inom ett år. Genom att erbjuda kvalitativ vård till ett bättre pris, sänks kostnaderna för en längre behandling. Likt flexibiliteten är kostnadseffektiviteten en möjliggörare som underlättar för att säkerställa en behandling som motsvarar patienters behov gällande längd och kontinuitet. Något som i förlängningen kan reducera antalet patienter som återinskrivs på grund av för kort behandling.
Stigmatisering ett stort hinder
Stigma är en av de vanligaste orsakerna till att man avstår från att söka hjälp. Det är därför viktigt att etablera en samhällelig acceptans för beroende- och missbruksvård, men också utforma verktyg som gör steget kortare från insikt till uppsökande av hjälp. Digitaliserad vård gör det enklare att överkomma möjliga hinder för personer i behov av hjälp. Genom att integrera vården i det vardagliga kringgår man situationer där patienter avstår vård på grund av en rädsla eller skam i att till exempel flytta från familj, jobb eller socialt umgänge. Att kunna behålla en livsstruktur som i mångt och mycket liknar den man hade tidigare är för många en viktig aspekt i att ta steget att behandla ett missbruk. För en annan deltagare i intervjustudien är möjligheten till digital vård en förutsättning för behandling;
”I mitt fall är digital behandling enda möjligheten och dessutom det jag föredrar. Jag skulle säga att den är mindre stigmatiserande. Digitala möten bryter ner barriärer och gör det enklare att både söka och bibehålla vård. För mig är det en självklarhet att förespråka digital behandling om målet är att hjälpa så många som möjligt”
Långa vårdköer, problem i samordning och stigma är hinder som länge varit synonyma med beroende- och missbruksvården. Digitala verktyg och metoder gör vården tillgänglig för fler personer att få hjälp. Kostnadseffektiviteten möjliggör i sin tur en längre, mer sammanhållen kontakt som ger patienten stöd under hela resan ur missbruk och psykisk ohälsa. Genom en ihållande närvaro minskar risken för återfall. Digitaliseringen leder även till en större öppenhet som motverkar stigmatisering och ökar acceptansen för personer att söka vård. Resultatet blir en stor mänsklig vinst, men också en betydande ekonomisk besparing för såväl kommun som individ. Men framför allt är digitala verktyg och metoder ett sätt att demokratisera beroende- och missbruksvården och ett sätt att nå fler idag underrepresenterade målgrupper.
